Jag rannsakade mig själv och insåg att jag gjort en del misstag – bland annat att sätta upp mål för mina fritidsintressen. Även om målen var ganska rimliga och oförargliga är ju själva syftet med intressen att slappna av och utvecklas, inte att prestera. Ska även avveckla två intressen som egentligen inte är så roliga längre.
Hade dessutom mer och mer suddat ut gränsen mellan arbete och fritid. Nu har jag förbjudit mig själv att tänka på arbetet på kvällar och helger.
Har även kommit igång med träningen igen efter att min axelinflammation nästan läkt ut, och kampsportsträning måste vara det bästa sättet att slappna av – det är klart olämpligt att vara disträ och tänka på annat när någon försöker slå en i huvudet 
Nästa vecka åker jag till mörkaste Norrlands inland och sätter mig i en stuga alldeles själv, enbart med en trave böcker och en dator fylld med intressanta filmer.
Färgerna är tillbaka igen, och glädjen, och musiken.
